Sitter hos Elias och har tråkigt medans han tar en dusch, han kan nog vara långsammast i världen när det gäller sådant, och allt annat också för den delen. Dessutom måste jag skita vilket är svårt.

Men som titeln säger, dagens reflektion, eller egentligen gårdagens för det var när jag sett Sex and the city-filmen som det slog mig. Grunden till allt jag hatar med dagens tankelösa bloggare härstammar nog ur just den serien. Jag menar Carrie Bradshaw, sex och dating-journalist som skriver om sitt kärleksliv i tidningar som Vogue och New York Times. Vad är det som driver en människa till att tro att hennes liv är så intressant att folk vill läsa om det, och vad är det som gör att människor faktiskt också tycker det ÄR intressant att läsa om det? Det står helt stilla i huvudet och den enda förklarning jag kan hitta är att vi helt enkelt har för tråkiga liv. Men vad gör vi åt det? Inte försöker ha roligare i alla fall. Utan istället läser vi om andra som vi tror har det bättre. Männsikor som förmodligen är precis lika tråkiga som vi. Bara att dom försöker intala sig själva att dom har det roligare, genom att skriva om det.

Nu tror jag väl inte att folk kommer sluta varken läsa eller skriva om sitt eller andras liv. Jag läser för fan själv om andras liv och finner det intressant jag också. Men det är värt att lägga en tanke eller två på.

Det får heller inte misstolkas som att jag inte tycker om Sex and the city, då jag faktiskt älskar serien och få saker får mig att må så bra som att se på sådant tonnårsflicketrams. Och om jag själv får analysera just den reaktionen på serien så skulle jag väl komma fram till vad jag redan insett. Jag behöver en flickvän och jag behöver det nu.

PEACE